Judo bälten: färgordning, gradering och var man köper bälten

Judo bälten graderas i en fast färgordning som bygger på två system: kyu, graderna före svart bälte, och dan, graderna efter. Grundskalan går från vitt bälte via gult, orange, grönt, blått och brunt innan svart bälte nås som 1:a dan. De exakta delstegen kan variera något mellan klubbar, särskilt i barnträning, men själva ordningen är densamma i hela Sverige. Bältet knyts runt judodräkten (judogin) och byts i regel ut varje gång en ny grad är godkänd.

Vilken ordning kommer judo bälten i?

Den grundskala som Svenska Judoförbundet och de flesta klubbar utgår från ser ut så här:

• Vitt bälte – nybörjarens första bälte, inget kyu-nummer ännu
• Gult bälte – 5 kyu
• Orange bälte – 4 kyu
• Grönt bälte – 3 kyu
• Blått bälte – 2 kyu
• Brunt bälte – 1 kyu
• Svart bälte – motsvarar 1:a dan

Flera judoklubbar, till exempel i Sundsvall och Bålsta, delar in samma skala i fler delsteg för barn genom att lägga in halvbälten mellan huvudfärgerna, som vit/gult eller gul/orange. Klubbens graderingsbestämmelser anger exakt vilka delsteg och åldersgränser som gäller, till exempel kräver en del klubbar att utövaren har fyllt minst 11 år för att gradera till grönt bälte. Själva grundordningen på vitt, gult, orange, grönt, blått, brunt och svart bälte förblir ändå densamma. Är du osäker på vilket system som gäller är det alltid den egna klubbens tränare som har facit.

Vad är skillnaden mellan kyu och dan i judo?

Kyu-graderna föregår svart bälte och räknas nedåt: en nybörjare startar på en hög kyu-siffra och närmar sig svart bälte ju lägre siffran blir, med 1:a kyu (brunt bälte) som sista steget innan svart. Dan-graderna kommer efter svart bälte och räknas i stället uppåt, med 1:a dan som första steget.

Kyu-graderna ges av den egna klubben, medan dan-grader graderas på nationell eller internationell nivå av Svenska Judoförbundet. Systemet fortsätter även efter svart bälte: från 6:e till 8:e dan bärs ett rödvitt randigt bälte, ibland kallat polkagrisrandigt, och från 9:e till 10:e dan används ett helt rött bälte. Judo är en av flera japanska kampsporter som bygger på samma kyu- och dan-terminologi, ursprungligen utvecklad av judons grundare Jigoro Kano.

Vad krävs för att gradera i judo?

Kraven skiljer sig i detalj mellan klubbar men följer samma grundmönster. Utövaren måste oftast uppfylla en lägsta ålder för den aktuella graden, ha tränat ett minsta antal timmar eller pass sedan senaste gradering, och ha betalt medlems- och träningsavgift för perioden. Utöver det ska rätt tekniker visas upp: kasttekniker (nage-waza) som till exempel o-goshi och ippon-seoi-nage, fasthållningar (osae-komi-waza), fallteknik (ukemi) och grundläggande judoterminologi som rei (hälsning), hajime (börja), mate (bryt), tori (den som utför tekniken) och uke (den tekniken utförs på). Många klubbar kräver också att utövaren kan delta i randori, fri träning mot en partner, samt behärska kata, fasta rörelsemönster som tränas i par utan motstånd, på rätt nivå för graden.

Gradering sker på klubbnivå ända upp till och med brunt bälte. Svart bälte och de dan-grader som följer graderas i stället på nationell eller internationell nivå, vilket gör steget till svart bälte till en tydlig vattendelare i judons graderingssystem.

Det första bältet följer oftast med judodräkten (judogin) när den köps, medan färgade bälten till högre kyu-grader och tävlingsgodkända IJF-bälten till svart bälte vanligen köps separat hos en kampsportsbutik i samband med graderingen.

Hur skiljer sig judons bältessystem från karate och BJJ?

Karate använder ett liknande kyu- och dan-system, men med en egen färgordning som varierar mer mellan stilar, se karate bälten för hela genomgången. Brasiliansk jiu-jitsu har ett eget bältessystem som historiskt har rötter i just Kanos judo, spritt via Mitsuyo Maeda till Gracie-familjen i Brasilien, men som i dag skiljer sig tydligt från judons i både färger och krav mellan graderna. Gemensamt för alla tre är principen att ett mörkare bälte ska spegla både teknisk kunskap och tid i sporten, snarare än att vara ett mål i sig.