Karate bälten: färgordning och gradering för karatebälten, från kyu till dan

Karate bälten graderas i två system som bygger på varandra: kyu, färgbältena som visar hur långt en nybörjare kommit, och dan, graderna efter svart bälte. En vanlig bältesordning börjar i vitt och går via gult, orange, grönt, blått och brunt innan svart bälte nås som första dan. Exakt vilka färger som används och i vilken ordning skiljer sig dock mellan klubbar och stilar, så den egna dojons graderingsschema är alltid det som gäller.

Vilka bältesfärger finns i karate och i vilken ordning kommer de?

Den mest spridda ordningen bland svenska karateklubbar, med rötter i shotokankarate, är:

• Vitt bälte – nybörjarens första bälte, ofta 9:e eller 10:e kyu
• Gult bälte
• Orange bälte
• Grönt bälte
• Blått bälte
• Brunt bälte – ofta i flera delgrader, till exempel med ett eller två svarta streck innan nästa färg
• Svart bälte – motsvarar 1:a dan (shodan) och är den lägsta av de svarta graderna

Flera klubbar har egna varianter av samma grundmönster: vissa lägger in rött bälte direkt efter vitt, andra markerar mellansteg med streck på bältet i stället för en helt ny färg. Ett konkret exempel på en fullständig graderingstrappa, hämtat från en svensk klubbs schema, kopplar varje kyu-grad till en färg:

• 9 kyu – rött bälte
• 8 kyu – orange bälte
• 7 kyu – gult bälte
• 6 kyu – grönt bälte
• 5 kyu – blått bälte
• 4 kyu – blått bälte, andra graden
• 3 kyu – brunt bälte
• 2 kyu – brunt bälte, andra graden
• 1 kyu – brunt bälte, tredje graden
• Därefter tas svart bälte, 1:a dan

Kyokushinkarate skiljer sig mer påtagligt och använder ett eget system med tio kyu-grader och upp till tio dan-grader, där den tionde dan-graden historiskt bara innehafts av stilens grundare Masutatsu Oyama. Klubbar anslutna till Svenska Budo & Kampsportsförbundet, paraplyorganisationen för flera budosporter i Sverige, kan alltså ha sinsemellan olika graderingsscheman. Är du osäker på vilket system som gäller är det alltid instruktören på den egna klubben som har facit.

Vad betyder kyu och dan?

Kyu och dan är japanska graderingsbegrepp som används brett inom japansk kampsport, inte bara karate. Kyu-graderna föregår svart bälte och räknas nedåt: en nybörjare på 9:e eller 10:e kyu närmar sig svart bälte ju lägre siffran blir, och 1:a kyu (ofta ett brunt bälte) är alltså sista steget före svart.

Dan-graderna kommer efter svart bälte och räknas i stället uppåt. Första dan kallas shodan, och därefter följer nidan, sandan och så vidare uppåt i det system klubben eller förbundet tillämpar. Systemet liknar det som används inom brasiliansk jiu-jitsu, där färgbälten också föregår ett svart bälte med egna delgrader, även om exakta färger och antal steg skiljer sig mellan sporterna.

Hur går en gradering till?

En gradering är inget som sker automatiskt efter viss tid i klubben, utan ett tillfälle där utövaren visar upp sina färdigheter inför instruktör, ofta kallad sempai eller sensei. Graderingar hålls normalt en gång per termin, och inför tillfället ska eleven kunna redogöra för tekniker, terminologi och kata (inövade rörelsesekvenser) för den grad som söks, samt för tidigare graders innehåll.

Ju högre grad, desto längre tid brukar det ta till nästa gradering, eftersom kraven på teknisk säkerhet och förståelse ökar. Räknat från nybörjare till svart bälte anger flera klubbar en ungefärlig tidsram på 6–8 år av regelbunden träning, men exakt tid beror på hur ofta man tränar, hur ofta klubben graderar och individuella förutsättningar.

Mon-grader: bälten för barn

Många karateklubbar använder ett separat gradsystem för de yngsta utövarna, kallat mon i stället för kyu. Färgtrappan följer ofta samma grundfärger som vuxensystemet, men delas upp i fler och mindre steg för att passa barns successiva utveckling och ge tätare, mer motiverande delmål. När barnet blir äldre, i regel någon gång i tonåren, går klubben normalt över till det ordinarie kyu-systemet och samma bältesordning som vuxna tränar efter.

Skiljer sig bältessystemet mellan karatestilar?

Ja. Karate är ingen enhetlig sport med ett centralt graderingsregelverk, utan flera stilar (bland annat shotokan, kyokushin, wado-ryu och goju-ryu) som var för sig satt sina egna färger, antal kyu-grader och krav. Grundidén, att ljusare bälten visar nybörjarnivå och mörkare bälten visar erfarenhet fram till svart, är gemensam, men den som byter klubb eller stil kan behöva räkna om sin gradering enligt det nya systemets regler. Samma princip om stigande bältesgrader syns för övrigt i flera andra kampsporter, till exempel i den dräkt och det bältessystem som beskrivs i vår guide till karate kläder.